Skuggorna rann ur dina ögon
när jag framkallade din inkuberade gråt
Din värld läckte ut till allmän beskådan och
bildade en Aralsjö på parketten
vari ett bortglömt Karthago stundtals flöt
upp till ytan, för att slutligen försvinna i
förtvivlans strömmar
Hösten 2007
och jag blev den förste att betrakta de
mörka koloniala fläckarna på din
världskarta


Jag tog en skyffel och samlade ihop den
nattsvarta färgen
hällde över den i ett glas och svepte den
med samma dramatik som när en orkan
drar in över stilla havet och gör vattnet allt
annat än stillsamt


Du tittade in i mina ögon och jag öppnade
min mun
för att intyga att de minnen du har
tvingats bära
inte är mig främmande