Dekorer av dig

Det är en dekor av dig i varje vrå jag ser. Oavslutade tavlor av ditt väsen som ständigt utvecklas. Du sitter där och trummar med händerna mot bordet. Ditt livs äventyr har stannat upp en liten stund och vi stannar i sekunder av stratosfärer där vi aldrig vågar andas. Din jacka ligger nonchalant slängd över stolsryggen som om den redan vore på väg till framtiden. Du ska alltid till andra sidor medan jag nöjer mig i skuggor fastän i ultrarapid. Det är som att jag vill nå dig som med trådar av spindelväv och skimra med ljuset så att du ser i kristaller. Kristaller som bär dina sneda leenden.
Jag tar din hand och vi ska alltid till Paris fastän vi aldrig har råd. Äta magnifika glassar i Montmartres gränder och omgivningarna som ständigt återbildas av gatukonstnärernas fröjd. Det är som att du aldrig är nöjd- ständigt ska vi korsa havets stormar tycker du- medan jag blåser lite på mitt svalkande i ett hörn av skymundan. Livet som aldrig vill vänta. Du som springer före i krumbuktsprång.
Det är som de ystra kalvarnas dans. Jag tror aldrig att jag mäktar med- Solens pockande strålar som får ditt ansikte att briljera i näckrosdammar. där jag sitter utklädd till trollslända som ständigt dör och återföds. där är Du i tjärnen med dina tusen leenden. Jag blickar in i dina ögon som vore de strandlösa bäckar alv liv.
Det är du i allt som jag aldrig kan famna. Det är du i allt när tiden har stannat...