Jag springer längs en gata
ett upplopp utan slut
jag ser en gestalt sväva
någonstans framför mig
är det du eller jag?

Mitt lyxmörker äcklar mig

Men allting måste alltid
börja om på nytt
även när det känns
som att allt är sagt och gjort

Då plötsligt
som en uppenbarelse
överallt omringad
av medmänniskor