Romantik
är att vara kär
och
sätta hjärtan i brand
Men ibland
händer du
Du känner dig för
och bränner dig
vägen fram
utan att det dig stör
att du bakom dig strör
livs levande lik
utan namn
Men kanske
det är så
att spindeln,
som bjöd in flugan i sitt kök,
och du är närbesläktade ändå
ty ingen eld utan rök
och känslor på drift
utom fullständig kontroll
för dig är ett störande moment
som möjligen spelar sin roll
i ditt liv som en strategisk komponent
till nytta alltjämt
så länge det gynnar
dig och den världsordning
som du har bestämt
och dina mål
är för de oinvigda
kamouflerade svarta hål
på drift
som ett villkorat
impregnerande gift
tillsynes harmlöst
inbjudande
för den som faller
inför din list
men som när
den en dag vaknar
och vill ut
upptäcker de osynliga galler
av skenbarhet
med vilka du
med små, små steg
ersatt rådande faktisk verklighet
En verklighet
stiftad och grundlagd av dig
som inte accepterar
ett nej
eller avslut
som är initierat
och därmed svekfullt
otacksamt planerat
av någon utanför
den allra innersta kretsen
av dig och dina fördolda
inre bundsförvanter
Den unga tjej
som du utgav dig
för att vara
blir i motgång
en armerad och skarp
explosiv och eldfängd fara
en tant
som inte är som andra tanter
med giftiga tänder
och mycket vassa kanter
För den som inte inser
vikten av att för dig
falla till föga
när du med len stämma,
om än allt annat än ödmjuk,
ber den att stanna kvar
och inte dig och ditt liv lämna
för den blir framtiden
en kamp på kniven
som vore det
den sista striden
för att få slut
på den verklighet
vars skenbarhet
kommit att bli
en skrämmande konstant
och allenarådande
realitet
Om du inte tror
på det jag berättat här
så fråga en som vet
... mig ...
som även om jag smet
och tog mig ut till slut
ännu minns hur det var
och som ännu
undrar mycket förundrad
över varför, hur och mycket annat
Minröjning och miljösanering
efter mötet med denna anomali
pågår ännu i mitt numer
minst sagt sargade liv
Men jag tog mig likväl ut
och nu är jag fri
om än överkänslig
för närmevärden
till denna min
kvarvarande fobi
Rätt hyfsad prestation
utifrån utgångsläget
när jag en gång insåg min position
ty då var även jag
ett livs levande lik
förgiftad
på gränsen till förgriftad
utan hopp
utan tro
på att moral och etik
skulle kunna vara
något annat än blott en rubrik
Men idag
är jag livs levande igen
och inte längre ett lik
Det känns
men likväl
är det i sig
en värdig slutreplik
till vad hon gjorde mot mig
och kanske en väckarklocka
ett varsel inför ett omen
som också skulle kunna
drabba någon som just dig ...
____________________________
Publicerad här tidigare i februari 2007