Hon tror hon vet,
Allt livet har att ge,
Så hon snittar sin arm,
För att döva längtan efter mer,
Spottar i såren,
Fylld av förakt för sin egen svaghet,
Hon tror hon vet,
Att lyckan bara är menad åt andra,
Så hon stöter kniven i sitt kött ännu en gång,
Känner värmen från det pulserande blodet,
Ler åt sitt verk,
Ingen kan ta det ifrån henne,
Hon tror hon vet,
Att så länge hon blöder så lever hon.