Jag och min hustru flyttade 1980

till Osby i norra Skåne

När vi vaknade i vårt nya hus på sommaren 

den första morgonen 

upptäckte jag en död duva

som låg på vår balkong invid sovrummet

Många dagar efter denna händelse

såg vi ofta en duva nere på gräsmattan

som gick där och såg så ensam ut

"Det är änkemannen" sa min hustru

lite vemodigt skämtsamt

Åtta år senare var det jag

som var änkemannen

som gick där och sörjde

Så kan livet gestalta sig 

för både fåglar och människor

Ingenting är givet

men man ska ändå ta emot varje ny dag

som en gåva