Sömnlösa nätter
I nattsvart dagsljus
Bländad av ångest
Svald av panik

Jag kunde visst förstå hur du kände
Fast jag var så liten och du inte såg mig at all

Problembarn
Hette det väl
När man gick i en sån där liten skola
Omringad av vuxna hela tiden
Som för att inte sätta vattnet i halsen
Och ta sina piller om kvällen

Klassas som fånig
För att man har vantar på fötterna
Och hon skrattade åt mig hela tiden
Men själv skulle hon kallas Brittany

Ligger ensam under täcket
Hur kan värmen stiga?
Kanske för att jag revolterade
och stod upp för teddybjörnarnas rätt

Ställ en godispåse i garderoben
och lura in alla monstren dit

Men din lillasyster hittar i alla fall alltid chokladen under huvudkudden

Solskenet piskar svarta pupiller
Han tror att han har rätt
Till att stampa med fötterna hårt i golvet
Men han är läskig och har äcklig andedräkt

Hon kramar legobitar i famnen
Och det var inte alls desperat

Patetiskt skulle det stämplas
För du är normal
När alla andra är galna
Jag åt makaroner från bordsskivan
Och hoppade i vattnet med kläderna på

Vi sjöng låtar från tecknade filmer
Och allt vara bara du och jag
De kanske hörde våra skrik
Men jag stötte morakniven djupare igen
Utan varken skaft eller blad