Med den vita skjortan
fläckad av minnets färger
ser han männen
framträda i sepiabrunt

Rökande
låter de
kaffekopparna
svalna i kvällen
medans deras röster
ivrigt diskuterar
konstens komplexitet

Han ser hästen
vända sin blick
bort mot evigheten
Som ett minne
av brodern som inte
längre är

Sakta rör han penseln
mot duken