Det brukade vara vackert hår
Sen brändes den vita flaggan
Gardinerna hänger annorlunda
Tystnaden kom och jag drog efter andan
Kan spela gura och cykla runt i mörkret
Vilket mörker?
Dina gula cigaretter skrämde livet ur mig
Varje gång
Med allvaret i halsen och andan i rösten
Frågar jag dig ”Är du död?”
Förväntade mig väl aldrig något svar
Hade ändå inget hopp om lycka kvar
Så kommer de regniga dagar
Jag bröt mina lagar
Du behandlar mig som du behagar
Jag är inte den som klagar
Planeringen känns så fel
Men varför är jag inte hel?
Berätta av vilket skäl någon ständigt
Stjäl min själ

Farbrodern ser så sorgsen ut
Tänkte att allt skulle bli som förut
Sedan slog det mig att förut aldrig dög
Det är klart att allt är bra sade jag och ljög
Robert har en lätt utvecklingsstörning
Det gör ont att vara en extrovert enstöring
Ni som simmar i min blodsjö
Hindra mig när jag försöker dö
Jerry, jag hann aldrig säga adjö
Förbannar vårt underbara snö
Offra gemenskapen för helhet
Anförtro mig din starkaste svaghet
Känslan av utanförskap är påtaglig
Jag önskar att jag var alldaglig
Denna sjukdom kanske är allvarlig
Mina händer är bakbundna
Snart skall jag för alltid blunda

>Hur lever en för någon?
>Hur lever en över huvud taget?