Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Skuggad

Det var en solig och varm dag
då jag plötsligt märkte att jag var skuggad av någon
Och rädd som jag först blev la jag benen mina på ryggen
och sprang min väg så fort jag bara kunde
för att komma undan
Men inte en chans då skuggan min bara följde efter mig
i varje steg och såg allt som jag tog mig för
Jag tänkte
Jag tror att jag dör
Men i samma veva så insåg jag att det bara var min
egen skugga som jag hade blivit rädd för
Ja, så tokigt det kan bli
För från min egen skugga kan jag ju inte bryta mig fri
Men då är ju allting bara precis som det sig bör...

Skuggad!

Ken Cassel
30/10-2017




Fri vers av Ken Cassel
Läst 163 gånger
Publicerad 2017-10-30 10:41



Bookmark and Share


  LenaJohansson VIP
Rolig dikt !
2017-10-30
  > Nästa text
< Föregående

Ken Cassel