... är alldeles för bra
för att kunna vara sann
Så tyvärr
är och förblir du intet
annat än
en av mången annan skröna
som den som söker
månde finna
på betesängderna de gröna ...
Och ju mer perfekt
du är för mig
och jag för dig
desto mer imperfekt
vår framtid är med varann
Ty det vet väl ändå
alla och envar
att verkligheten
ej bjuder på någon
som är så
söt och rar
jämväl och tillika
utsökt läcker
och alldeles
fullständigt
skön och underbar
som du är för mig
Den mig jag så
uppenbart naivt
trott om att ha
varit ämnad
för någon som är
alldeles så där
totalt och komplett
rätt på alla sätt
som dig
Den dig
jag inom
känt
varit den som
är ämnad för mig
Men vi är alldeles
för perfekt
ämnade för varann
vilket i sig gör
vår eventuella
om än innerligt speciella
relation till en
alldeles självklart
uppenbar skröna i sig
Något som tyvärr
innebär
att vi nog bör
söka oss
till några andra
än till varandra
Om vi nu ska
tro på
och så ock
följa rådande konventioner
Bara det att jag har
skapat egna traditioner
för sådana här
underbart perfekta
om än sällsynta
situationer
Traditioner
vilka ej
innefattar
några som helst
rådande konventioner
såvida de inte vidgår
förstärker och bejakar
allt det vi känner
blott bara för varandra
och inga andra
Och det borde väl
medföra
en tillräcklig defekt
för att vi
om än på vårt alldeles
egna unika sätt och vis
likväl bör kunna
accepteras och räknas
till det som kan anses
så som konventionellt perfekt ...