Ibland tappar jag bort mig själv
vilse i mitten av ett ingenting
utan tydlig väg fram
med en utsuddad stig bak

En krusbärsbuske skulle få riva sönder mina knän
en gren i en pulkabacke lämna ärr på min skinka

Ibland går jag vilse i en labyrint
på vägen till ditt hjärtas inre
och det blir tydligt att en förhäxad pokal
aldrig kan rädda mig från att förlora mig själv

Jag kommer gärna sist i ett prestigefullt lopp
krypandes baklänges över mållinjen
om bara du står där och väntar på mig