Min trygghet är i mörkret
Men jag har inget mörker kvar
Och jag har inte hittat något substitut
I ljuset eller lyckan
Jag har funnit mig i ett limbo
I normaliteten, ytligheten, bakom en vägg
Hittat någon sysselsättning
Som får dagarna att gå
Förbi en och en
Innehållslösa, meningslösa
Slösar tid, känns inte vid
Vad det borde bli av mig
Att jag en gång ville bli
Någonting, nå till toppen
Vara nåt av allt, allting överallt