Jag ligger här,
ensam i min säng,
lyssnar på musik.

Mitt sällskap,
djuren här hemma,
i gott sällskap.

Fast djupa samtal,
det saknas filosofi,
ingen djup diskussion.

I min ensamhet,
tankarna flyr,
en värld skapas.

Frågan ställs,
om och om igen,
vad har jag att säga?

Skrivmaskin fram,
en berättelse tar form,
en litterär resa.

Så frågan lyder;
är ensamhet nödvändig?

Jag vet att ibland behövs den,
en liten själslig oas,
självvald så gör den gott.

Ensamhet i staden,
bland folket runtomkring,
gör en stor skada.

Så kanske,
kanske ska jag inse en sak,
jag är lyckligt lottad i en by,
en liten fransk by,
där folk bryr sig om mig.

Min ensamhet är tillfällig,
stadsbons ensamhet förödande,
mina tankar lever,
i min ensamhet.