Bröder och systrar vad ser ni säg
en gammal gubbe som förtjänar förlåt mig ej
Äcklas ni av att jag glömmer och spiller
tycker ni att det är lika bra att jag kvickt försvinner

Är det så ni tänker när ni ser mig
snälla öppna era ögon och försök förstå mig
Jag var aldrig sjukskriven när jag var ung
bröt jag ett ben hoppa jag på det friska och slängde kryckan

Ja jag orkade kämpa ända tills jag blev femtio
sen kom alla möjliga sjukdomar fler än tio
Nu orkar jag inget för tröttheten är enorm
allting kom samtidigt som en storm

Nu faller mörkret över mig
går lika fort som en snigel
Att åka Vasaloppet på 4 timmar
är nu ändrat till fasan över att inte orka vara vaken 4 timmar

Ni är grymma nu när jag är sjuk och krokig
kanske var det er press som framkalla “Aspergers” och nu säger ni jag är tokig
Men snälla ni inuti min sargade kropp
är jag fortfarande ung även utan fungerande snopp

Se min smärta snälla ni
sluta slänga restarbetsförmågan på mig, som om ni, på mig, behöver hålla pli
Jag vet att jag orkar något så länge jag andas
men jag orkar inte betala era jobbskatteavdrag som jag själv aldrig fick inandas

Jag minns min ungdoms glädje
men nu kan jag inte ens höja en begravnings-sejdel
Om ni nu vill göra er av med mig
snälla gör det fort sluta pina mig