jag har bett varenda en som känner till oss 
att inte prata med mig om honom
jag vill inte höra att han är bra
inte heller vilken gris han kan vara
jag vill bara glömma honom
och när det inte går, som vanligt så
ska jag förtränga min kärlek
medan känslorna vilar omedvetet
under rosa mjuka moln
men vi vet
att pressa undan känslor
och förtränga kärleken
tvingas vi gå varje dag
över dem minerade rosa molnen
där det är för mjukt men inte omöjligt
att få kärleksminorna brusa upp
naivt och oförsiktigt som en prima ballerina
hoppar jag från moln till moln 
idag kan jag konstatera att jag har lyckats dalta
med varenda kärleksmina
lite för mycket, lite för länge
fast med full styrka och fokus
på vad och hur  jag säger
mitt kärlekspråk om honom
och inget, inget kan rubba känslorna
som skvaller som inte är skvaller
från den säkraste källan som finns runt honom
-vet du att han är tillsammans med henne,
du vet, hon som kallade honom för gris... och bla bla bla
jag hör mig skvallra i skratt
kanske för att döva minornas oväsen
eller helt enkelt vill jag inte att någon ska höra
mitt hjärtans förintelse 

Att hata är inget alternativ för mig,
brukar jag alltid säga
men just ikväll och 
just nu vill jag inget annat
än att hata honom
lika mycket som jag hatar skvaller