Det kommer som ett blixtnedslag

Rakt ner på den intet ont anande hjässan

Och in

Tränger våldsamt in precis som nattsvarta barndomsminnen som aldrig ger sig

Ständigt där
Samtidigt
Så långt borta
Men bara i tiden räknat

Så lönlöst värdelöst
Onödigt och skäl nog för att stjäla själen bort i all tänkbar onödighet