Kanske var det bara värmen

som dröjde sig kvar i sanden den kvällen

då havet låg stilla

och molnslöjor blixtrade som eld

med solen.

Kanske var det bara ljuset

glödande mot kinden

eller hettan av din kropp

så tätt mot min.

Kanske var det bara känslan

av att tystna mitt i ruset,

skapa skymningsbilder av din

hud som sakta

glöder hål

på mina tankar.

Händer följer våra skuggor,

dina ögon glittrar som en havsvik

och jag andas

högt

för högt,  

med dina läppar.

Viskar ljudlöst vid ditt nakna bröst

vattenstjärnor dansar över huden

och jag faller.

Spelar som en sång,

den sista sommaren.