jag ankeborgsprang i den tidiga morronens frost ännu ängslig att helt komma vilse det fanns inga skyltar men flämtningen satte ner foten så mitt i den ormande gången och oron kom av sig och himlen var pärlande ljus och jag sprang som ett moln

och vinden försökte att puffa i träden men det var för tidigt på dagen för ljud ingen annan var ute så dags varken hund eller männska och så var jag framme och vände upp benet på ryggen och stretchade tanken att jösses det här är new jersey

här föddes och levde ju frankie sinatra den krokige hållen i forsande vatten ur kran för att leva och startade sedd över axeln his way to manhattan neon och förälskade nätter en främling i natten en invandrargrabb med en pipa som flög oss till månen