När björkar färgas gråa,
När solen mist sin glans,
När haven inte svalkar,
Då önskar jag att du fanns.


Då gräset inte smeker längre,
Och vinden förblir tyst,
I uppåtgående dalars skuggor,
Så hör jag ej ett knyst.


Men när ängen åter blommar,
När fåglar flyger fritt,
Och bäcken börjar nynna,
Har du åter din kärlek spritt.