På Djurgårdsslätten en sommarkväll
jag mötte honom, han kom så snäll
han hade kravatt, rosett på sin sko
vi gick i sällskap till Bellmansro...

Där uti gräset slog vi oss ned
precis vid roten av ett träd
precis där han förr alltid stod
spelande på sin luta och jag förstod...

När han la sin hand uti min
och sen sa nu är det ju din
tur att visa vad du lärt av mig
i mitt hus du varit med PB:s ordensskald...

Av honom har du väl fått nå´t också
var är din penna, får du till nå´t då
hör nu på min syster, mig nu lyster
sjunga för dig, om du är tyster...

Glada bygd, som jag skrev på Elfvik,
Lindingö, den 6 juli 1788 till samma
melodi som skrevs till: Fjäriln vingad
syns på Haga, om det nu Madame skulle
behaga... Visst sa jag, varsågod mossiö...

Glada bygd, så täckt belägen
Mitt i vattnets lugna våg!
Dina åkrar pryda vägen
Med en hög och gulnad råg;
Dina vikar tyst förära
Fångst av gädda, mört och mer;
Överallt i dälden nära
Man de röda smultron ser.

På en hög och ljusblå bölja
Fladdra seglen bort och fram.
Stundom masterna sig dölja,
Stundom höjs en vimplad stam.
Dagens timmar lätt försvinna
Under nöjen, spel och sång,
Där en värd och en värdinna
Ha förbjudit krus och tvång.