Allt som inte borde hända bara händer,
skapar små linjer, som små, små ränder.
Av tvekan och trust issues.
Du vet inte innan du gått i någons skor,
please take a walk in my shoes.

Jag kan inte greppa något,
inget går att begripa.
Som en miljon lögner eller en stor sanning,
en lögn eller något sant.
Livet går inte igen, det finns ingen pant,
du lever i din verklighet tills du blir gubbe eller tant.
Som du bäddar får du ligga, det låter så himla bekant.
Men är det alltid sant?
Samma ord till två rim, jag ger mig själv en rant.
Vägen är overkligt brant.

Försöker hitta en nyckel till en väg jag aldrig gått.
Till allt jag förstår, förstod och borde ha förstått.
En pistol mot min skalle, blev det för rått?
För alla misstag jag har begått.
Hoppades på vinst, men livet är ingen bingolott.
Att drömma är inget brott.
Men att måla något som aldrig skulle bli, som luftslott borde du avstått, aldrig förrått allt som bestått i någon du kallade.....