Jag skrev en bok,
du smygläste så vackert.
På håll, du höll alltid avstånd.
En döende läkare går sin rond.

Ler lite klurigt när han skriver ner orden,
inget är verklighet, det är något vi bara vet.
Viskar tyst och diskret.
Du smyger ut i korridoren, och du smet.
Drogs bort som en omvänd magnet.

Dragningskraft åt ett annat håll,
allt och inget, var lika med noll.
Vad är runt och går åt båda håll, en boll?
Du har ju koll.
Men det spelar ingen roll.