Tyngdlös som ett minne
följer hon de drunknande
förbi sovande ansikten, genom deras kroppar
mellan drömmarnas kupade ryggar

och hon säger, minns du röstens konturer
över ljudlösa avstånd
minns du silhuetten av ett ansikte
som en stillbild på ytan

ögon utan iris, viskningar ur djupet
all denna död
du svarar, ingenting
jag ser dig sjunka sakta

andlös som ett minne
i det trögflytande vattnet
förbi de drömmande, deras svala händer
fingrar som stryker längs din hals