Jag reser fortfarande ständigt

tillbaka i tiden

i ett försök att hitta min förlorade själ

där inuti graffiti beklädda tunnlar

och där inne fanns det faktiskt aldrig

något hopp

Men alla fåglarna där ute i träden

kvittrade faktiskt även då

då när de förevigades

av en polaroidkameras briljans

detta var långt innan androidapokalypsen

till sist drabbade oss

då innan internet var ett obligatorium

då när vi fortfarande pratade med varandra

då när vi faktiskt tänkte själva, diskuterade

då långt innan spridningen av alla fake news

började att styra delar av landets befolkning

och våra allt mer förvirrade hjärnor

då levde vi i en verklighet

men vissa av oss

var även då mer förvirrade än andra

och där någonstans

förlorade jag den ...min själ 

den försvann i en suddig dimma

tragiskt skapad av ett liv

bestående av varierande stimulantia

och ett och annat glas rött

men jag fortsätter oförtrutet att söka

 Copyright © AndLou