Det är samma knarrande ljud
som när man går över skaren
när jag vecklar upp det grova, gulnade pappret
Kartan
där inga gränser är dragna
inga vägar utmärkta
inga platser angivna
alla områden är vita och blanka

jag ser över utrustningen

den gamla kompassen
med den oroliga nålen
stoppar jag i renseln med det slitna skinnet
den som varit med
vid alla tidigare expeditioner
Kompassen
Smörgåspaketet
och En oskriven loggbok

jag trär nya remmar
i väl ingågna kängor
som fortfarande har räfflor kvar
i solen

hela tiden ligger kartan
utbredd över bordet
och blänker med sin vithet

jag viker ihop den
stoppar den i innerfickan
och går än en gång ut
i det okända