Med skräckblandad förtjusningJag älskar alla årstiderna men speciellt våren när de första solstrålarna kommer fram och lyser upp den bara marken, fåglarna fyller luften med en symfoni av glatt fågelkvitter, det väcker liv i mig, alla vackra människor som kommer fram ur sina gömmor, vackert klädda med ett leende i sina ansikten, men ändå så är det lite kyla i luften, men allt tar ny fart allt föds åter, det är en härlig känsla att få se och uppleva det. Det första mötet med den man älskar, med lek och glädje i varandras ögon, den första pussen som snabbt övergår i en kyss, första gången när våra händer snuddar vid varandra, innan man fattat modet att försiktigt fatta den andres hand, all rädsla som fanns där för att man inte ville förhasta sig, eller osäkert trampa över en osynlig gräns som man inte ännu lärt sig var den går. För att inte tala om det sista steget att förenas fysiskt och röra vid varandras själar, det är en himmelsk känsla fylld av skräck innan båda släpper loss och ger sig till varandra på den vackra ljumma vårdagen.
Fri vers
(Fri form)
av
den nakna poeten
Läst 86 gånger Publicerad 2020-04-17 09:45 |
Nästa text
Föregående den nakna poeten
Senast publicerade
någon sa jag hatar att vänta jag har försökt göra mitt bästa jag siter och tänker på döden och livet det är en underbar dag tomten finns sluta aldrig tro sviken igen min sysselsättningen är så bra över all förväntan äntligen avrapporterin till minna poet vänner om min sysselsättning Se alla |