Allt faller på platts med tiden med lugn sinnesro

när rättvisan inom mej dräper stoltheten som jag dumdristigt burit högt

men erfarenheten föder insikten

som får stoltheten på knä,

och tankar börjar bearbeta flydda och förträngda minnen

förnuftet fångar tungt verkligheten och luften går ur mej

när jag känner verkligheten som den är och inte som jag ville se den

i min flykt i från just verklighetens förnuft

att känna smärta och signaler när man blind stolt går in på fel väg

men vägrar inse det,

för att vägra att ha fel även när jag vet det

allt i min kropp och sinne har varit så desorienterat

för att jag vägrade mej rätten att känna efter hur jag skälv mår egentligen

i stället för att säga bra skratta och gå vidare,

jag känner ensamheten rinna igenom mina ögon

mina tårar är inte ensamma egentligen för dom är fyllda med ånger rädsla

och minnen som plågar mej jag ser allt som jag inte ville se

det gör så obeskrivligt ont jag kan inte beskriva hur

för jag har aldrig riktigt känt efter,

jag har bara slagit igen dörren skrikit och gått därifrån,

fylld av vrede och idioti,

klart att ingen förstod mej inte jag själv heller,

med tiden började jag dricka och gå ut och festa på krogen,

och på discon, jag ar ung och viste inte bättre

eller hur jag skulle göra för att ta mej igenom problemet eller lösa det,

jag var konflikt rädd och oförmögen att hålla glöden vid liv i mina förhållanden,

jag exploderade vid problem, jag gjorde krig i stället för att lösa det till samman med den jag älskade

och levde med då,

det har tagit mej 43 år att få en underbar läkare som såg minna behov och problem

och rätta till dom med rätt substans för det är kemin det handlar om i kroppen,

men nu efter så lång tid, när jag inte är på väg någon stans hela tiden,

och inte exploderar i vrede hela tiden,

utan att jag faktiskt har kontroll över mitt liv tankar problem och handlingar,

så börjar bitarna falla på plats, med insikten och en stark känsla av

hur fel jag har haft i att lösa konflikter med mina handlingar

och rättfärdiga dom med ett snedvridet verklighets uppfattning

bara för att överleva mentalt och fortsätta gå på den skit väg jag gjorde,

för att jag var stolt och vägrade ha fel,

i en värld utan rätt att möta mej, bitarna faller på platts nu.