Var är dom
undrade jag

fiskmåsarna som varje år
bygger bo på taket
där två ungar brukar kläckas
i boet längst ut på taknocken

Stora nog trippar de omkring över
takpannorna
medan föräldrarna turas om att
vakta dem

jämställdhet så det förslår

Lika bra att de inte kommer i år
sa du
de väsnas så förfärligt
man får ju inte sova

Med vemod i sinnet
blickar jag upp mot taket
på huset mittemot

där avtecknar sig äntligen
två vitbröstade måsar
mot den regntunga himlen

Jag drar en lättnadens suck -
så kom dom ändå