Fåglarna som rastat i vulkanen
med vinden genom fjäderdräkten
och klippväggarna svidande av hetta
reser sig som ett enda väsen
storslaget och häpet
ser de ut över sitt förödda landskap
marken där ljuset ännu dröjer
bromsat i sin rörelse

vi öppnade den stora oceanen
som kommer efter språken
ett handavtryck i ockra eller kalkvitt
en stum stenvägg vänd åt söder
för att fånga solens värme
om den ännu kunnat anas
om måsarna ännu stod tunga av hav
över den rasande jorden