En stor applåd för min skönhet som inte finns kvar, min 

ungdom är borta för länge sedan, och kvar står jag med 

en stor mage,  silver stänk i mitt hår, rynkor och

dubbel haka, och i min spegel står en främling när jag 

tittar, vart tog allt vägen, allt som fanns är borta och allt

som jag inte hade finns där, mitt hår har börjat att 

försvinna på mina önskade ställen, och komma fram på 

oönskade ställen i min ålder, redan nu går det oroväckande 

snabbt tycker jag ,för jag har tappat allt jag hade,  jag 

som i min ungdom var så skoj frisk och positiv, det  har 

försvunit, nu är jag så tråkig och negativ,  tiden

förändrar allt på mej, och det som inte tiden förändrar 

förändrar jag själv... så en stor applåd till mej, tack!