Ända sen barnsben har jag sökt kärlek och bekräftelse

för att det är så underbart vackert ända in i själen,

men på något konstigt vis, när jag äntligen hittar den,

så försvinner den efter vägen,

det som gör ont är inte förlusten,

det är känslorna som man ska leva vidare med,

de blir svårare och svårare att öppna

när man möter en ny partner i framtiden,

känslorna och misstänksamheten blir bara

svårare och svårare att hantera i rädsla.