Ur dunklet möttes våra blickar,
det var strid.
Blickar såg inte ljuset av en dag,
dygnen gick i svart.
Blickar tillbaka några sekunder,
minns en svunnen tid.
En tid som aldrig ska upplevs igen,
tiden som har vart.
Dunklet varar i ett ögonblick,
därefter är det dött.
Där blicken fylld av stark känsla,
en känsla fylld av hat.
Små ögonblick av djupare ångest,
blickar som såg rött.
Stridens blickar i vårt dunkel,
du är inte min soldat.