En del minnen har jag
bara ord för
inga känslor, dofter, färger
bara språkets byggnadsställningar – att säga
allt, innan det som måste sägas
att benämna gruvorna som hav
havet som tunnlar, svarta
av stelnad natt
deras tydligt avgränsade väggar –
gå inte utanför den markerade vägen
gå inte fel i korsningen
inte ut ur lyktans sken /
berättar du dig
endast på villkor att vi går under
att drömmens oskyddade yta
spricker som en sten
släpper ut det oerhörda ljuset
ur bröstkorgarnas orter