Jag har alltid sökt, jag har alltid jagat något för 

att fylla det växande hål ut av saknad inom mej,

för jag har alltid levt med en känsla att det fattas 

någonting inom mej, för jag fryser verkligen av 

min saknad, ensamheten är total, det är så tomt 

på den andra sidan ut av min säng, men den är 

full ut av gamla minnen som nu plågar mej, och 

när jag vaknar så fyller jag ensamheten med sorg 

i bland faller  mina tårar när gamla känslor och

minnen rivs upp, och kommer till baka, när jag inte 

orkar förtränga eller orkar hålla till baka dom,  men

nu som vuxen och erfaren så fyller jag stora hål inom 

mej med min egen identitet, för den har jag också

sökt i hela mitt liv, kanske blir det lättare att möta 

den jag söker nu när jag vet vem jag är, så att jag

kan fylla dom sista hålen med rätt personlighet.