Minnerna pulserar fram i min ensamhet

för att hålla glädjen vid liv,

men dom börjar att sina och blekna,

skratten börjar att tystna,

jag måste ut,  jag vill leva och bli älskad,

för min själ är färglös och tom,

jag behöver så mycket kärlek till den,

för att leva vidare med rätt förhållanden till 

 det liv som jag vill leva i, med fred och harmoni,

älskad i resten ut av mitt liv

det kommer aldrig att hända,

men jag fortsätter att söka.