Det sägs att dikten är död
inte alls, men den är så spröd
den behöver ett överflöd av
närmande berättande värme
för att få till mer liv i dess glöd
den ju bara ett vill: Vidare lysa röd!

Går du an och med
kan det bli ditt levebröd...
Om du får till
en ton som inte bara
tilltalar ögat utan även örat...

Tänk! Din lycka kan vara gjord...
Och du kan tjäna en slant på dina ord...