Mitt liv blev inte som jag hade tänkt mig

eller önskat mig...

jag fick aldrig lära mig att sätta upp mål,

att planera min framtid eller att

kontrollera mina innersta känslor...

det är också en värld för sig.

När jag blivit äldre tappade jag kontrollen

och spydde ut min galla och min vrede,

gata upp och gata ner,

jag gjorde illa människor och sårade oskyldiga

jag stal blod och tårar,

men det var aldrig min mening...

det var för att jag bedövade mitt inre

och mitt minne, med "rogivande" preparat,

en katastrofal barndom med mycket våld

och otäcka minnen...

allt blev så fel, i en familj med så mycket

bus och kärlek.