om att aldrig ge upp hoppetvad finns det i ensamheten förutom tyssnaden mörker eko tänker jag när jag står i botten ut av
mej skälv . kylan tränger sackta långt in i mej in igenom benmärgen och till min själ som skriker
högt i minna öron att jag ska röra på mej . så jag blir varm men det går inte för jag har givit upp
jag bara står där och väntar på döden ska komma. i min ensamhet och hämnta mej hem till sitt rike
för jag är redo nu men jag hör en inre röst att jag ska fortsätta kämpa så jag rör lite på mej och börjar
att klättra upp jag ramlar ner flera gånger och landar hårt på min rygg men jag ser ljuset och det ger mej
krafft att fortsätta kämpa jag klättrar och det smärtar i hela min kropp men jag fortsätter tills jag är uppe och
ser allt ljus så ni som ligger på botten ge aldrig upp klättra mot ljuset och ge aldrig upp även om ni faller några gånger
så ge aldrig upp hoppet för ljuset kommer när ni börjar vandra i mot det ställ er upp och gå nu !!!
Fri vers
av
den nakna poeten
Läst 70 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2020-09-26 19:06 |
Nästa text
Föregående den nakna poeten
Senast publicerade
någon sa jag hatar att vänta jag har försökt göra mitt bästa jag siter och tänker på döden och livet det är en underbar dag tomten finns sluta aldrig tro sviken igen min sysselsättningen är så bra över all förväntan äntligen avrapporterin till minna poet vänner om min sysselsättning Se alla |