Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

mitt livs största kärlek och äventyr någonsin 14

hej igen vad var vi jo jag sålde minna örhängen och bälte och hoppa in i taxin som stog och väntade på mej och jag sa station IASI okej sa han och vi åkte och åkte och

taxametern smattrade på och vi kom fram till stationefter staton men inte den rätta jag tänkte han rå blåser mej men jag kunde inte göra något i alla fall jag var i hanns våld för

jag hadde inte en aning om vart jag var till slut tog pengarna slut igen och jag var mot min villja tvungen att kliva av taxin mot min vilja vart skulle jag ta vägen mitt i natten 

i mörkret i Rumänien kläd som en turist och allt jag tänkte det här kommer att bli problem för mej men jag försökte känna igen mej och jag började gå och gå och gå och

jag tyckte jag kände igen mej lite och fick en känsla ut av att jag var på rätt väg jag började känna lite glädje inom mej igen men jag visste inte hur fel ute jag var jag

började gå mot hus med höga staket och tagtråd runt som påminde om hennens släcktingars hus men det var inte rätt jag hörde hundar skälla när jag gick på gatorna 

i mellan husen och jag hörde folk och det skrämnde mej för vägen i mellan staketen var inte bredare en fura till sex  meter i mellan åt och det skämnde mej så jag började

springa i mörkret jag sprang och sprang men det kom inget som jag kände igen till slut så såg jag en tåg räls som jag började följa för jag tänkte att den kanske leder mej

till station IASI och ett spår blev två och tre och fyrqa och så vidare det blev bara fler och fler och jag sprang på rälsen och snubblade och ramlade flera gånger jag var

vätt skrämnd jag ville klättra in i en vagn och sova men det fanns redan folk där i den tomma vagnen så jag sprang snabbt därifrån jag gick och sprang jag gick ja ni förstår 

jag vqar så jävla rädd och kände mej så utlämnad och liten jusst då men till slut så kom jag fram till en station där jag klättrade upp på perongen och gick runt och

letade efter igenkänande tecken om det var IASI station men det var det inte jag började prata med en tjej som kom av tåget och frågade henne om station IASI och

hon drog runt mej och försökte visa mej olka ställen med sin stora resväska som jag frågade om jag skulle ta okej sa hon men detn var skit tung hon frågade vart jag kom

i från Sverge sa jag hon frågade efter passet och tittade och så frågade mej om jag ville följa med och ta ett bad och dricka med henne men jag skakade nej nej på mitt

huvud och sa min tjej på engelska och gjorde strypgrepp på mej skälv hon frågade mej flera gånger men jag sa nej vi gick runt och mötte två dörrvackter som hadde

slutat sitt pass så hon gick fram till dom och pratade och pekade på mej dom kom fram och vifftade med handen och vi gick och gick och gick och till min glädje börja

jag känna igen mej och till slut så hittade vi rätt hus och jag kramade om dom som en björn jag var så glad och tacksam och när jag gick igenom port dörren pustade jag ut

ordentligt det kom lite tårar av tacksamhet att jag fortfarande lever jag ringer på dörren flera gånger innan Juli kommer och öppnar Lauras Mamma och jag stiger in

och blir glad när jag får se Laura sitta vid köksbordet på en pall och vänta på mej jag blev så glad men hon tittade upp på mej och frågade vart har du varit det kommer du

aldrig tro svarade jag och då reser hon sej upp och skriker har du varit ute hela natten och kn....t nej nej nej sa jag och berättade hela historien medans jag kramade

om henne hårt ja ja ja sa hon så där brukar Vali säga och så men då blev jag arg och ifrågasatt henne hur fan hon kunde gämföra honom med mej men Lauras Mamma sa

ssssss och pekade på grannarna så vi gick och la oss och sov och på morgonen fortsatt jag och förklarade att det inte var som hon trodde och jag fick hålla på i tre

dagar innann det sjönk in i henne att jag var i trubbel för mitt liv och inget party med någon annan tjej dagarna rullade på och vi skulle åka och se på någon se värdighet i

IASI där det var en platts för romantik vi samladde några stycken i familjen jag skulle öppna grinden nså vi kunde köra ut bilen och gick in med huvet i garage taket

så det smaltill högt  efter som garaget var byggt av vatten rör som gavlar i från marken och rakt upp och så var det tackplåt direckt på rören så det small till

ordentligt och alla roppa till ooooo och tittade på mej  men det första jag fick ur mej var ingen fara garaget höll och Laura översat och alla började skratta så vi grät jag

med för den delen  för jag för stog inte vad jag sa skälv först det är så jag funkar min käfft är snabbare en hjärnan i bland vi  var folk i hela bilen och vi åkte och åkte det

gick uppför hela tiden och till slut var vi

frame och dom hadde rätt det var magiskt hela IASI låg som i en djupp dal och man såg inte var himmlen slutade eller började för det lös i hela IASI med lampor överalt

och himmlen var stjärnklar det var så vackert som taget ur en vacker saga jag förstår att förälskade par söker sej hit och kramade om och pussade laura och vi stog länge

och tittade och drack vin det var så otroligt vackert och vi åkte hem så glada och på bra humör och drack lite och festa när vi kom hem det var så mysigt allting det var

en bra dag att leva på dagen efter skulle Laura på begravning hennes värninas man hadde blivit avrättad med två nackskott okej sa jag och började fundera på vad det

var frågan om men jag tänkte inte mer på det men hon kom till baka efter ett tag hon sa att hon inte kunde vara kvar för lukten för att dom badar liket hemma och klär

det med fin kläder och lägger liket på köksbordet i tre dagar så att själen ska få lämna kroppen i lungn och ro i tre dagar men hon kunnde inte stanna för lukten för det var 

väligt varmnt ute och så nej nu är det mat jag åter kommer mer med den här resan jag gjorde hej så länge 




Fri vers av den nakna poeten
Läst 82 gånger
Publicerad 2020-10-16 11:23



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

den nakna poeten
den nakna poeten