Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

krater

 

visst borde jag lagt mitt huvud mot ditt bröst för att lyssna lite oftare. men det var snöstorm runt om hela tiden och vinden hade sådan fart. minns hur ditt hår fladdrade och hur jag mest halkade omkring på en cykel. cirklar. kölden så kompakt att det där med att frysa försvann. vi hade sju blommor på fönsterbrädan i vardagsrummet. jag pratade med tre av dem istället för. en natt räknade jag stjärnor. stoppade in dem i mej. sedan spred jag dem över dej den där morgonen. då glittrade du i din sömn. jag vågade. att se dej. men jag la aldrig mitt huvud mot ditt bröst.




Fri vers av Bjarne Nordbö
Läst 177 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2020-10-18 14:36



Bookmark and Share


  Eva Langrath VIP
Vacker text med stråk av sorg.
2020-10-19
  > Nästa text
< Föregående

Bjarne Nordbö
Bjarne Nordbö