det är inte svårt att vara ett svin det är

svårare att stå för det att vara ärlig och 

san och inte försköna eller romantisera 

utan bara vara stå för det svin man har

varit inför andras ögon inte för den man

blev inom fyra väggar i sin ensamhet när 

ingen annan ser när monstret kommer 

fram och spyr ut sin vrede och galla och 

målar allt i sin väg i blått och gult som

sedan pryds med varmnt rinnande blod 

till ryttmen ut av djuriska skrik som ekar 

in i betongen i väggarna utan nåd  eller 

någon kommer till hjälp allt bara fortsätter 

i en omänsklig mardröm tills allt är över 

någon som är blodig flyr undan sin skulld 

någon ligger kvar sönderslagen och gråter 

hjälplös i fosterställning en person jag har 

pratat med i dag blev utsatt för det här i sitt 

tidigare liv sådant här måste fram och talas

om i ett forum för behövande som behöver 

tala ut eller är jag fel ute ? skälvklart är alla 

anonyma !