Ibland när jag svävar högt över sanden
låter det som hemma.
Det susar i rören och elden drar mig
lekfullt åt alla håll.
Inte ens där är jag särskilt road;
dofterna vissnar.

Jag tror den har tagit sig loss.

Jag anar att regnet smakar metall,
anar halveringstid.
Meningslösa hål genom hud och hud
och den svarta doften.
Hur kan den evigt sovande
ha vaknat?