Jag går där på vägkanten och sneglar
kultur eller natur
jag ger efter för naturen
blir genast varm av skogen jag nu ger mig hän
dofter, lukter, fjärilssång,
mossiga stenar, barrträd med löv,
larviga skalbaggar och myror i kruskader,
balliga svampar av gräddig choklad,
skummande starköl i bäcken,
nakna nymfer skrattar och älskar
vem bryr sig om ordning,
jag stoppar in näsan i granbarkens springa
kåda på tippen
jag segnar ner av kulturens tröttande krav
faller i glömska
faller i sömn...i dröm
går vilse bland stammar och ris,
du sitter på en stubbe med svansen slängd över axeln,
när du kysser mig
blir jag också ett troll
jag har gått vilse
äntligen
är jag fri.