burit på ett hjärta av rödaste glas

bitar så vassa då det gått i kras

redan när mitt sinne

ännu var rent och klart

nu har någon eldat

soten svärtar mig

var gång det stormar

blandar det sig

svarta flagor utav sot

röda bitar skär i mig

allting leder till ett hav

där mitt blod nu går i kvav

toner av en doft av rök

brand i hjärtan

lögn och hat

nu det enda som jag känner

allt jag har är brända känslor

glöder utav kolens fyr

allt jag hade har jag slaktat

med en blick mot glasets hjärta

allt där ligger nu i kras

allt för mina egna händer

för en blick av tomma ögon

inte såg vad komma skall

liten hand som barnet bar

allför litet för ett hjärta

i så många skärvors smärta

att det inte synes mig

hur jag kan det laga,säg

låt mig veta hur det går

solen skymmer vart jag står

natten kylig tar min längtan

allt jag känner är nu trängtan

att få vara någons lilja