Ensam i skymning, dunkelt bakom skylande persienn
andlig andning, själslig respit
endast toner från lurar lever rastlöst
skenet bedrar åskådaren då tankar dansar

åren passerar mig, likt besökare i tiden
kvar finns inget mer än minnet, då även värden rest
likt Paradis-Oskar vandrar jag mot okänt mål,
med oklar resplan, och huvud fullt av tankar
bröstet fyllt med känslor, och framtid full av "om"

kanske kan jag se vägs ände en dag
och möter dig där, vid grinden,
då, först då
kan bevittnas en syn så sällsynt
när det förlorade skeppet äntrat hamn