Jord under naglarna medans knopparna skriker. Allt jag gör är att längta, inte efter dig, men tillbaka till dig. För jag är inte efter, jag står bara stilla. För att längta efter en framtid som inte är garanterad är som att vänta på knoppar som skriker

Jag har saker att skriva om, men inga idéer att skriva med. Jag har toner i mitt huvud, och melodi i själen, men allt jag hör är knoppar som brister

Jag väntade på våren med dig i mig. Allt jag ville, va att få känna den med dig. Känna hur gräset sträcker sig ditåt efter en lång dvala och i trädkronans skugga vilar svala. Känna hur allt växer. Vi växer inte till varandras, men till våra egna, allt under tonerna till knoppar som skriker