det var aldrig mitt fel jag var bara ett barnjag försöker och jag försöker att leva ett dräglit liv men hur jag än gör så blir allt fel när jag ser till
baka i det förflutna jag var för lättkränkt och styrd av mina känslor och bristande impulser
driven av vrede och gammalt hat i ursinne grundat i en barndom fylld och kantat av våld och saker
som vuxna gör och som barn inte förstår ja ni förstår nog vad jag försöker säga det är saker som
man inte kan glömma eller hantera inom sej eller psykist känslomäsigt för det gör för ont att se och
känna för att inte tala om skammen det tog så många år för mej att axeptera och förstå att det inte var mitt
fel jag var bara ett barn jag var så full av hat vrede hämnd efter min väg men jag är äldre nu tänk alla år
jag har flytt med droger piller och sprit för att jag ville glömma jag ville inte se eller känna efter vad jag hadde
blivit utsatt för i min uppväxt allt våld och en del äkel tack och lov ingen i från min familj det var utomstående
som tog min barndom i från mej men det var min familj som fick gråa hår för min framfart ständigt oroliga och
stressade vardag som helg dag som natt rände jag som en målsökande missil mot alla problem igenom nätterna för
där det fanns problem där fassnade jag anars skapade jag dom och berättade fylld av skratt om dom men bakom min
mask faller tårana en efter en för på insidan är jag bara en liten rädd pojke boendes i en stor vuxen kropp nu sitter jag
här inlåst efter alla år för dom synder jag begick i vrede och hat för något som något äkel gjorde i min barndom som jag
inte kunde hantera i min ungdom men jag lärde mej efter vägen att öppna mej och börja prata jag började känna efter
och hantera minna känslor under åren efter min väg jag har gått en lång väg för att komma hit där jag står i dag fylld av
kunskap och förståelse inte till brottet dom begick i mot mej men varför för att dom var sjuka jävla äkel monster som ger
sej på barn det förstår jag nu och att jag inte gjorde något fel är den största sten som lyffts i från mitt bröst men jag är redo
för friheten nu jag är drogfri och det var aldrig mitt fel jag är till baka i mitt liv känslomäsigt mentalt och målinriktad igen
jag har fått en ny början en ny chans att leva det liv jag förtjänar lycklig och fri i alla fall den sista biten av vägen jag har kvar att gå
Fri vers
av
den nakna poeten
Läst 175 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2021-09-09 19:25
|
Nästa text
Föregående den nakna poeten
Senast publicerade
någon sa jag hatar att vänta jag har försökt göra mitt bästa jag siter och tänker på döden och livet det är en underbar dag tomten finns sluta aldrig tro sviken igen min sysselsättningen är så bra över all förväntan äntligen avrapporterin till minna poet vänner om min sysselsättning Se alla |