Jag skulle ge vad som helst
för att få se alla forna vänner
vid min sida igen...
Få höra deras glada skratt
få samma galna fnatt som då
när natt aldrig syntes till
dagen bra förlängdes
och natten åt sidan bara slängdes
motstridig då, i väggen den dängdes
och vi dansade på uteställen, hemma och
hos varandra, och så gott och vänligt trängdes...
Men som tur var, ingen som trängdes undan då
utan alla fick vara med på dansrundan...
Alla veckoslut hände det nå´t, det var partaj hos nå´n
eller mys hos nå´n i nå´n vrå, där berättades det då
alltid något kul, som folk varit med om, skratten flöt,
stämningen hög och alla dög, och folk av bara de
SAGDA ORDEN njöt... Vi alla nå´n gång då och då
bara bröt ihop av skratt, som om hela kroppen
bara brast itu, man kunde inte ens stå upp inte
heller sätta sig ner, det var bara att lägga sig ner på
golvet för folk blev helt utslagna undan för undan
av ENDAST ETT, METODEN MUNTERHET
men detta är en mycket gammal hemlis som inga
krigsherrar alls vet, men jag tror, även om de
skulle få veta det går de ändå bet...