Hör du kyrkklockan slå Johanna?
Klämtar sina suckar bara för dig.
Kallade hem dig från din sommaräng där du sprungit alla år.
Känt gräs och bellis kittla dina nakna tår.
Klockan som ska ringa när du hittat din man, fångad av din blick som bara du kan.
Din klocka den tickar Johanna, den som sitter i ditt bröst.
Du ligger på golvet med ett trasigt glas bredvid, din man från fabriken har lämnat ett märke på din kind.
På ditt golv, hör du kyrkklockan bäras på en oktobervind.
Dina kalenderår rasar Johanna, men du är vacker som en vår, inte ett silver i ditt hår.
Dina barn har flyttat till det förlovade landet, där räknar dem sin lön i drömmar.
Åh en dag ska du ditt Johanna, innan klockan slår en sista gång för dig.
En gång ska du va, exakt där du vill, på din sommaräng, naken i april.